Berättelser

Polardistans 2009. 350km Pure Adventure!

 

Ja man kan ju lugnt säga att resan till start har varit en berg och dalbana utan dess like. Men som allt så vill det till att man lägger upp ett mål och efter bästa förmåga håller sig till den röda tråden. Polardistans 2009 resan började för ca 1 år sedan då planen var att genomföra PD160 men efter en middag hos Karsten och Evelin och lite peppning från Karsten som tyckte att PD300 var den utmaningen jag skulle ta att köra.  Sagt och gjort så bestämde jag mig att ta utmaningen och kämpa mot att genomföra PD300.  Höstträningen startade i September och fortgick tills det vart före i Lillholmsjö på snö. Det vart ca 80mil bakom 4hjulingen innan hundarna spändes fast framför turistsläden och den icke geggiga träningen kunde börja. Under hösten gav jag även en förfrågan till att låna hundar av Nisse och Annika Uppström ( Nordviken´s Kennel ) . Till en början hade jag tänkt att låna 2 alt 3 hundar om möjligheten fanns men då min Giselle skadade sin ena ankel 2 veckor innan start och vår gamla dam Magda inte ville dra längre distanser  samt att vår Zenda dragits med en hel del problem sedan veckorna efter KM Lillholmsjö vart behovet av att låna fler hundar uppenbar. Nisse och Annika ställde upp till 110% och efter lite genomkörare hos Nisse fick jag låna 5 hundar av dom för att fylla upp spannet till 12 individer. Nisses Huvudledarhund Fenrisulven´s Faste vart det sista tillskottet bara veckan innan start som ersättare till Giselle,  så det var en chansning att testa honom i led.. En chansning som visade sig fungera klockrent tillsammans med min Sitka. Dom kompletterade varandra otroligt bra. Den enes brist var den andres styrka och det hjälpte att dom fann tycke för varandra direkt. Att genomföra ett Långdistans lopp är ingen enkel sak som man slänger ihop på ett par dagar.. Jag har haft otroligt mycket hjälp och råd ifrån vänner.. Annika och Nisse, Karsten och Evelin och Peter Edelbrock ( Kör blandraser ) har varit till MYCKET stor hjälp för att få alla bitar på plats innan start! Det är en förutsättning att få hjälp för att kunna genomföra en sådan utmaning som PD300 är. Utan all hjälp och goda råd så tror jag Inte att jag kunnat genomföra loppet på det sätt som det resulterade i.

 

Under hela resan från höstträning till och med tävlingen har vår Handler Sergei Göhl varit till stor hjälp, och han har en stor del i att allt fallit på plats! En opretentiös hjälp utan dess like! Kan ibland dock prata tills öronen faller av…

Starten!

Efter att hundarna fått vila så mycket som möjligt under ett par dagar så var det tid för start! Kommer vi fixa detta?Har jag glömt något?? Var mina stora frågor i huvudet! Jag hade en egen plan på hur racet skulle genomföras och hur jag hade tänkt vila och utfodra under hela banan. Dock så ändrades förutsättningarna dagen före start då Tävlingsledningen meddelade att banan var 4 mil längre än vad som var meddelat i förväg. Dock så behöll jag min plan på hur jag ville genomföra loppet. 3h vila och vattning på Sr:michel efter 11:mil samt att inte pusha mina hundar för hårt i början av loppet. Målet var att Genomföra loppet inget annat..  6h obligatorisk vila och två vattningar på Lofsdalen samt 3h vila och vattning på Lillhärdal.

Starten gick och efter ca 1 mil var jag omkörd av Manfred Witschel och när jag väl var på Checkpointen i Idre låg även Pierre-Antoine Heritier, Pascal Rebord, Cathrine Mathis före mig. Jag tog detta dock med Stor ro då det var ca 300km kvar till mål.. Det kan hända mycket på den sträckan intalade jag mig. Fram till Idre var det en hel del stigning och snabba nerförsbackar och min Tanana gick ut Väldigt hårt och i nerförsbacken till Idre så började hon sluta dra vilket är otroligt ovanligt. Jag stannade spannet och gick fram till henne och beslutade att lägga henne i släden efter att jag snabbt försökt kyla ner henne. Solen sken och det var Väldigt varmt så risken att hon som tyvärr var lite väl matglad och en aning kraftig skulle överhättas var överhängande.. Så med en tår i ögat beslutade jag att Lämna en utav mina Bästa hundar på Idre Checkpoint för att inte riskera långvariga problem med henne. Hundarna traskade på i ett gott tempo Trotts värmen och en ganska kuperad terräng fram till Sr:Michael. Väl framme vart det 3h vila för hundarna och mig. Efter ett tag så började spannen som låg framför mig att packa ihop sina saker och åka vidare. Jag hade bestämt mig dock att följa min plan och så blev det. Nu började resan upp på Fjället och mot den obligatoriska vilan. Hundarna kämpade på och spåren var mycket bra, även uppe på fjället där det blåste och snöade en del. Väl inne på den Obligatoriska vilan vart det även lite sömn för mig.. 3 h hann jag sova innan jag skulle iväg. Väl uppe och hundköket igång så ser jag att Manfred Witschel går som i en utställningsring med en hund i taget. ( Han kontrollerade ifall någon var halt eller hade andra problem ) Efter en stund ser jag samma person sela av sina hundar och jag frågar vad som var felet då det vart uppenbart att han skulle Bryta. Han hade ingen ledarhund då denna hade problem med anklarna så där av hans beslut. Ca 10 min innan jag skulle iväg så dyker Birgitta upp på Checkpointen och jag får då veta att hon haft lite problem men var vid gott mod! ( Senare får jag meddelat att hon brutit på Lofsdalen ). Nu gick resan vidare mot nästa mål Lillhärdal, vädret var underbart och hundarna glada och pigga på alla sätt och vis. Jag stod bak på släden och dansade med MP3spelaren i öronen och hjälpte till som vanligt i alla uppförsbackar och hinder för att spara hundarna så mycket som möjligt. ( Dutt sparkning på raksträckorna förekom självklart också ). Efter ca 6mil ser jag två 12 spann framför mig.  Efter lite extra peppning och sparkning hade vi passerat och kört ifrån dessa spann. Ca 2 mil innan Lillhärdal kom vi in på ett Offroad spår som varken var sladdat eller röjt på något sätt. Pierre-Antoine Heritier spann hade dock passerat detta (Hinder) så ett visst spår fanns men då denna sträcka gick upp och ner fram och tillbaka ( Det känndes som ett evigt upp och ner för samma berg ) 20cm nysnö och en 5cm skorpa och sedan total bottenlös snö samtidigt som solen nu kom fram mellan molnen och gjorde kampen otroligt jobbig för oss alla. Efter mycket Svett och massa peppning till hundarna var vi väl framme på checkpointen Lillhärdal. Även här fanns en 5 cm skorpa under 20cm nysnö och sedan total bottenlöshet. Det var inte lätta att utfodra och koka vatten till hundarna då man stod upp till grenen i snö! Efter en stund dök även dom två bakomliggande spannen upp och efter en hel del strul så lyckades spannen komma till sina resp. platser och utfodra sina hundar. Nu var vi alla kvarvarande 12 spannen samlade på samma checkpoint och vi samlades kring lägerplatsen och hade det ganska gemytligt.. men det låg ett stort ? i luften.. vem går ut först ? Det pågick en del diskussioner i detta ämne men jag hade min plan och den hade jag följt fram tills nu så jag hade ingen avsikt att avvika från den. När väl 3 timmar hade gått så ställde jag mig bakom släden för att åka iväg. När vi väl skulle åka iväg så tappade Challenger fotfästet och damp ner i en utav dom djupa hålen mina skor gjorde då jag utfodrade hundarna. Han fick sig en ordentlig smäll och jag bestämde mig för att lämna honom på checkpointen. Nu hade vi ca 1,5 mil av offroad spår att plöja sig igenom innan vi kom upp på skoterleden igen. Denna del av spåret var minst lika jobbig som den delen innan checkpointen. Väl ute på riktiga spår så började jag att slita tillsammans med mina hundar. Jag var vid det här laget ganska säker på att jag hade 3 snabba team efter mig så vi slet som aldrig förr tillsammans. Efter dryga 4 mil ute på myr/sjö med ca 4km sikt så släckte jag min lampa och tittade bakåt. Till min förvåning såg jag inget ljus från någon pannlampa. Då kom tanken som sporrade mig ännu mer. Fan jag har ju kanske en chans att vinna!!  Efter att jag kört igenom Checkpoint Lövnäsvallen gick spåret upp på fjället igen.. en Lååååång uppförsbacke.. och mina ben gick som trumpinnar. Vi Slet och Slet och Slet. Efter denna lååånga uppförsbacke bar det av utför igen ner från fjället. Här vart det dock närkontakt med ett antal renar som peppade hundarna till att öka takten avsevärt.. med ena foten på mattan och med fast blick framåt slet jag upp GPS´n för att kolla hur fort vi egentligen åkte nu.. för fort gick det.. 31km/h stod GPS´n på.. och detta är efter 300km. Helt sagolikt! Efter ca 3-4km hade vi vikt av från leden med renarna på och kom nu ner under trädgränsen. Spåren var bara bättre och bättre och hundarna höll ett mycket bra tempo hela vägen ner till Sr:michael. När jag väl passerat denna SISTA checkpoint kom en overklig känsla.. Detta är inte möjligt! Att som förstagångskörare lyckas så bra som vi gjort! Sista biten var en fröjd.. men också sorglig.. Nu är det SLUT! Ett års arbete och träning hade nått sin kulm. Vi fixade det uppsatta målet!

ATT KOMMA I MÅL!

Det gjorde ju inte saken sämre att jag som första svensk vunnit klassen.

Bakomvarande spannen hade inte som jag först trott försökt jaga ikapp mig. Pierre-Antoine Heritier bröt vid Lillhärdal. Cathrine Mathis och Pascal Rebord tog 8h vila vid checkpoint Lövnäsvallen.

 

Men.. Inte att förglömma! Det krävs mer än bara sin egen insats för att nå ett sådant mål! Jag vill framföra ett VARMT och ÖDMJUKT TACK till följande som hjälpt och stöttat denna satsning.

 

Nisse och Annika ( Kennel Nordviken )

Karsten och Eveline ( Kennel Vargevass )

Peter Edelbrock ( Huskyvallen )

Niklas ( Danler )

Handler Sergei Göhl

 

Sponsorer:

Eken Textil

Nordic Moving

Fiskar´n i Strömsund

 

Spannet: Moonrun´s Sitka ( Lead ), Fenrisulven´s Faste ( Lead ), Lara-Kee´s Chataninka "Chatter" Point, Sibersongs Kamots, Moonrun´s Discovery, Nordvikens Kutter, Nordvikens Tuff, Asar av Vargevass, Chumm av Vargevass, Secondwinds Nahanni.

 

Moonrun´s Tanana bröt efter ca 65km, Moonrun´s Challenger bröt efter ca 260km.

 

 Resultat PD2009, 300 Nome style 12-dogs, group A

1

Richard Ryderstedt

Sweden

SH

31:14:40

2

Cathrine Mathis 

France

SH

39:17:30

3

Pascal Rebord

Switzerland

SH

39:17:30

NAF

Manfred Witschel

Germany 

SH

NAF

NAF

Pierre-Antoine Heritier  

Switzerland

SH

NAF

NAF

Birgitta Sandin

Sweden

SH

NAF

 

Jag vill även tacka alla nära och kära vänner som supportat oss i denna satsning!

ETT STORT TACK TILL ER ALLA!

 

Dessa priser vann Richard!!

Bildgalleri