Stories

350km of Pure adventure
Translated thru Google. I will correct it asap but it mite give you a hint of what happened at Polardistance.

Yes you can safely say that the journey to the start has been a rock and roller coaster, but that´s life. Men som allt så vill det till att man lägger upp ett mål och efter bästa förmåga håller sig till den röda tråden. But as all wish it to setup a goal and to best of their ability stick to the theme. Polardistans 2009 resan började för ca 1 år sedan då planen var att genomföra PD160 men efter en middag hos Karsten och Evelin och lite peppning från Karsten som tyckte att PD300 var den utmaningen jag skulle ta att köra. Polar Distance journey began in 2009 about 1 years ago when the plan was to run the PD160 but after a dinner at Karsten and Evelin and little pep-talk from Karsten who believed that the PD300 was the challenge I should take.  Sagt och gjort så bestämde jag mig att ta utmaningen och kämpa mot att genomföra PD300.  Höstträningen startade i September och fortgick tills det vart före i Lillholmsjö på snö. Said and done, so I decided to take the challenge and race the PD300. The training started in September and continued until we hade snow at Lill Holmsjö. Det vart ca 80mil bakom 4hjulingen innan hundarna spändes fast framför turistsläden och den icke geggiga träningen kunde börja. I reach around 800km behind the ATV before harnessing the dogs in front of the tourist sled and the non MESSY training could start. Under hösten gav jag även en förfrågan till att låna hundar av Nisse och Annika Uppström ( Nordviken´s Kennel ) . Till en början hade jag tänkt att låna 2 alt 3 hundar om möjligheten fanns men då min Giselle skadade sin ena ankel 2 veckor innan start och vår gamla dam Magda inte ville dra längre distanser  samt att vår Zenda dragits med en hel del problem sedan veckorna efter KM Lillholmsjö vart behovet av att låna fler hundar uppenbar. In the fall, I gave a request to borrow dogs of Nisse and Annika Uppström (Nordvikens Kennel). At first I was going to borrow 2 alt 3 dogs , but when my Giselle injured his ankle 2 weeks before the start and our old lady Magda did not want to pull no longer distances and our Zenda have been having a lot of problems since weeks after KM Lillholmsjö, the need to borrow more dogs became obvious. Nisse och Annika ställde upp till 110% och efter lite genomkörare hos Nisse fick jag låna 5 hundar av dom för att fylla upp spannet till 12 individer. Nisse and Annika stod by our side and after a some runs with Nisse, I was able to borrow 5 dogs from them to fill up the team to 12 individuals. Nisses Huvudledarhund Fenrisulven´s Faste vart det sista tillskottet bara veckan innan start som ersättare till Giselle,  så det var en chansning att testa honom i led.. Nisse´s lead dog Fenrisulven's Faste where the last addition just weeks before the start replacing our Giselle, so it was a gamble to test him in the lead .. En chansning som visade sig fungera klockrent tillsammans med min Sitka. A gamble that proved to work cleanly with my Sitka. Dom kompletterade varandra otroligt bra. They complemented each other amazingly well. Den enes brist var den andres styrka och det hjälpte att dom fann tycke för varandra direkt. Once shortage was the other's strength and it helped that they found liking for each other directly. Att genomföra ett Långdistans lopp är ingen enkel sak som man slänger ihop på ett par dagar.. To implement a long-distance race is not an easy thing that you dump together in a couple of days .. Jag har haft otroligt mycket hjälp och råd ifrån vänner.. I have had much help and advice from friends .. Annika och Nisse, Karsten och Evelin och Peter Edelbrock ( Kör blandraser ) har varit till MYCKET stor hjälp för att få alla bitar på plats innan start! Annika and Nisse, Karsten and Evelin and Peter Edelbrock (Run mixed breeds) have been very helpful to get all the pieces in place before the start! Det är en förutsättning att få hjälp för att kunna genomföra en sådan utmaning som PD300 är. It is essential to get help to carry out such a challenge that the PD300 is. Utan all hjälp och goda råd så tror jag Inte att jag kunnat genomföra loppet på det sätt som det resulterade i. Without all the help and good advice  I do not think I would have been able to implement the race in the way that it resulted in.

Under hela resan från höstträning till och med tävlingen har vår Handler Sergei Göhl varit till stor hjälp, och han har en stor del i att allt fallit på plats! Throughout the journey from autumn to training and competition, our Handler Sergei Gohl have been very helpful, and he has a big part in that everything fell into place! En opretentiös hjälp utan dess like! Kan ibland dock prata tills öronen faller av… A UNPRETENTIOUS help, but can sometimes talk until your ears fall off ...

Starten! Start!

Efter att hundarna fått vila så mycket som möjligt under ett par dagar så var det tid för start! After the dogs had rested as much as possible, it was time to start! Kommer vi fixa detta?Har jag glömt något?? Will we fix this? Have I forgotten anything?  Jag hade en egen plan på hur racet skulle genomföras och hur jag hade tänkt vila och utfodra under hela banan. I had a plan on how the race would be implemented and how I was going to rest and feed during the entire course. Dock så ändrades förutsättningarna dagen före start då Tävlingsledningen meddelade att banan var 4 mil längre än vad som var meddelat i förväg. However,  the conditions changed the day before the start when the Racedirector announced that the trail was 40km longer then what was announced in advance. Dock så behöll jag min plan på hur jag ville genomföra loppet. However, I kept my plan of how I wanted to implement the course. 3h vila och vattning på Sr:michel efter 11:mil samt att inte pusha mina hundar för hårt i början av loppet. 3h rest and watering at Sr:michel after 110km, not to push my dogs too hard at the beginning of the race. Målet var att Genomföra loppet inget annat..  6h obligatorisk vila och två vattningar på Lofsdalen samt 3h vila och vattning på Lillhärdal. The aim was to implement the race nothing else .. 6h obligatory rest and two watering at Lofsdalen and 3h rest and watering at Lillhärdal.

Starten gick och efter ca 1 mil var jag omkörd av Manfred Witschel och när jag väl var på Checkpointen i Idre låg även Pierre-Antoine Heritier, Pascal Rebord, Cathrine Mathis före mig. The race startedt and after about 10km, I was overtaken by Manfred Witschel and once I was at the checkpoint in Idre also Pierre-Antoine Heritier, Pascal Rebord, Cathrine Mathis was infront of me. Jag tog detta dock med Stor ro då det var ca 300km kvar till mål.. Det kan hända mycket på den sträckan intalade jag mig. I took this with ease, it was about 300km left to the finish .. Anything can happen in long distance, I told myself. Fram till Idre var det en hel del stigning och snabba nerförsbackar och min Tanana gick ut Väldigt hårt och i nerförsbacken till Idre så började hon sluta dra vilket är otroligt ovanligt. Until Idre it was a lot of hills and fast down hills and my Tanana went out very hard and down the hill to Idre she started to stop pulling which is incredibly rare. Jag stannade spannet och gick fram till henne och beslutade att lägga henne i släden efter att jag snabbt försökt kyla ner henne. I stoped the team and decided to put her in the sled after I quickly tried cooling her down. Solen sken och det var Väldigt varmt så risken att hon som tyvärr var lite väl matglad och en aning kraftig skulle överhättas var överhängande.. The Sun was shining and it was very hot so the risk to her that unfortunately was a bit foodhappy and a little hevy would overheat was imminent .. Så med en tår i ögat beslutade jag att Lämna en utav mina Bästa hundar på Idre Checkpoint för att inte riskera långvariga problem med henne. So with a tear in my eye, I decided to leave one of my best dogs on Idre Checkpoint in order not to jeopardize long-standing problem with her. Hundarna traskade på i ett gott tempo Trotts värmen och en ganska kuperad terräng fram till Sr:Michael. The Dogs trudge on in a good tempo Although the heat and a fairly hilly terrain up to the Sr.: Michael. Väl framme vart det 3h vila för hundarna och mig. Once there we hade 3h rest. Efter ett tag så började spannen som låg framför mig att packa ihop sina saker och åka vidare. After a while the teams that was in front of me began to pack their things and go on. Jag hade bestämt mig dock att följa min plan och så blev det.  Now began the journey up the mountains and towards the mandatory rest period. Hundarna kämpade på och spåren var mycket bra, även uppe på fjället där det blåste och snöade en del. The dogs fought on and the tracks were very good, also reside in the mountains where it was blowing and snowing some. Väl inne på den Obligatoriska vilan vart det även lite sömn för mig.. 3 h hann jag sova innan jag skulle iväg. Once at the Mandatory rest and after taking good care of the team I got 3 hours sleep . Väl uppe och hundköket igång så ser jag att Manfred Witschel går som i en utställningsring med en hund i taget. Once up and running the dog kitchen I could see that Manfred Witschel walking his dogs like in a show ring. ( Han kontrollerade ifall någon var halt eller hade andra problem ) Efter en stund ser jag samma person sela av sina hundar och jag frågar vad som var felet då det vart uppenbart att han skulle Bryta. (He checked if the dogs had any  problems) after a while I see the same person harness of his dogs and I ask what the problem was? ( when it was clear to me that he would break. ) Han hade ingen ledarhund då denna hade problem med anklarna så där av hans beslut. He had no lead dog, it had problems with ankles like that of his decision. Ca 10 min innan jag skulle iväg så dyker Birgitta upp på Checkpointen och jag får då veta att hon haft lite problem men var vid gott mod! ( Senare får jag meddelat att hon brutit på Lofsdalen ). Approximately 10 min before I would go so Birgitta pops up on the checkpoint and I know that she had some problems but was in good spirits! (Later I get the message that she broke on Lofsdalen). Nu gick resan vidare mot nästa mål Lillhärdal, vädret var underbart och hundarna glada och pigga på alla sätt och vis. Jag stod bak på släden och dansade med MP3spelaren i öronen och hjälpte till som vanligt i alla uppförsbackar och hinder för att spara hundarna så mycket som möjligt. Now the journey went on to the next objective Lillhärdal, the weather was wonderful and the dogs happy and fit in every way. I stood in the back of the tray and danced with MP3spelaren in the ears and helped as usual in all the up slopes and obstacles to save the dogs so much as possible. ( Dutt sparkning på raksträckorna förekom självklart också ). (Dutte kick at a raksträckorna was obviously too). Efter ca 6mil ser jag två 12 spann framför mig.  Efter lite extra peppning och sparkning hade vi passerat och kört ifrån dessa spann. After about 6mil, I see two 12-span in front of me. After a little extra peppning and kick ning, we had passed and ran away from the band. Ca 2 mil innan Lillhärdal kom vi in på ett Offroad spår som varken var sladdat eller röjt på något sätt. Ca 2 mil Lillhärdal before we came into an Offroad track that was neither wires or uprooted in any way. Pierre-Antoine Heritier spann hade dock passerat detta (Hinder) så ett visst spår fanns men då denna sträcka gick upp och ner fram och tillbaka ( Det känndes som ett evigt upp och ner för samma berg ) 20cm nysnö och en 5cm skorpa och sedan total bottenlös snö samtidigt som solen nu kom fram mellan molnen och gjorde kampen otroligt jobbig för oss alla. Pierre-Antoine Heritier band had crossed it (barriers) to a certain track was but then this route went up and down back and forth (it know that an eternal up and down the same mountain) 20cm fresh snow and a 5cm biscuit, and then total bottomless snow while the sun now came up between the clouds and made the fight incredibly hard for us all. Efter mycket Svett och massa peppning till hundarna var vi väl framme på checkpointen Lillhärdal. After much sweat and mass peppning to the dogs, we were well ahead of the checkpoint Lillhärdal. Även här fanns en 5 cm skorpa under 20cm nysnö och sedan total bottenlöshet. Although this was a 5 cm crust over 20cm fresh snow and then total bottenlöshet. Det var inte lätta att utfodra och koka vatten till hundarna då man stod upp till grenen i snö! It was not easy to feed and boil water for the dogs when it was up to the branch in the snow! Efter en stund dök även dom två bakomliggande spannen upp och efter en hel del strul så lyckades spannen komma till sina resp. platser och utfodra sina hundar. After a while came also the two underlying team up and after a lot of MUDDLE as the team managed to get to their resp. Places and feeding their dogs. Nu var vi alla kvarvarande 12 spannen samlade på samma checkpoint och vi samlades kring lägerplatsen och hade det ganska gemytligt.. Now we were all the remaining 12 team meeting at the same checkpoint, and we gathered around the camp site and had it pretty cozy detail .. men det låg ett stort ? but it was a big? i luften.. in the air .. vem går ut först ? Who is first? Det pågick en del diskussioner i detta ämne men jag hade min plan och den hade jag följt fram tills nu så jag hade ingen avsikt att avvika från den. There were some discussions on this topic, but I had my plan and I had followed until now so I had no intention to depart from it. När väl 3 timmar hade gått så ställde jag mig bakom släden för att åka iväg. Once the 3 hours had gone so I put myself behind the tray to go away. När vi väl skulle åka iväg så tappade Challenger fotfästet och damp ner i en utav dom djupa hålen mina skor gjorde då jag utfodrade hundarna. Once we would go so lost Challenger foothold and damp down in one of them deep holes of my shoes did when I fed the dogs. Han fick sig en ordentlig smäll och jag bestämde mig för att lämna honom på checkpointen. He got himself a proper bang, and I decided to leave him at the checkpoint. Nu hade vi ca 1,5 mil av offroad spår att plöja sig igenom innan vi kom upp på skoterleden igen. Now, we had about 1.5 mil of offroad track to plow through before we came up on the snowmobile route again. Denna del av spåret var minst lika jobbig som den delen innan checkpointen. This part of the track was at least as annoying as the part before the checkpoint. Väl ute på riktiga spår så började jag att slita tillsammans med mina hundar. Once out on the right track so I started to tear along with my dogs. Jag var vid det här laget ganska säker på att jag hade 3 snabba team efter mig så vi slet som aldrig förr tillsammans. I was by now quite sure that I had 3 quick team after me so we tore like never before together. Efter dryga 4 mil ute på myr/sjö med ca 4km sikt så släckte jag min lampa och tittade bakåt. After more than 4 mil at the mire / sea with about 4km run so off my lamp and looked back. Till min förvåning såg jag inget ljus från någon pannlampa. To my surprise, I saw no light from a headlamp. Då kom tanken som sporrade mig ännu mer. Then came the idea that spurred me even more. Fan jag har ju kanske en chans att vinna!!  Efter att jag kört igenom Checkpoint Lövnäsvallen gick spåret upp på fjället igen.. Damn, I have maybe a chance to win! After that I drove through Checkpoint Lövnäs Vallen track went up the mountains again .. en Lååååång uppförsbacke.. a Lååååång uphill .. och mina ben gick som trumpinnar. and my legs went as drumsticks. Vi Slet och Slet och Slet. Efter denna lååånga uppförsbacke bar det av utför igen ner från fjället. We ripped and tore and tore. After this lååånga uphill bar, it performs back down from the mountain. Här vart det dock närkontakt med ett antal renar som peppade hundarna till att öka takten avsevärt.. med ena foten på mattan och med fast blick framåt slet jag upp GPS´n för att kolla hur fort vi egentligen åkte nu.. Here where it is close contact with a number of reindeer that psyched the dogs to increase the pace considerably .. with one foot on the carpet and with a fixed gaze forward tore me up GPS'n to see how fast we went now .. för fort gick det.. for continued it .. 31km/h stod GPS´n på.. 31km / h was GPS'n on .. och detta är efter 300km. and this is after 300km. Helt sagolikt! Totally fabulous! Efter ca 3-4km hade vi vikt av från leden med renarna på och kom nu ner under trädgränsen. Spåren var bara bättre och bättre och hundarna höll ett mycket bra tempo hela vägen ner till Sr:michael. After about 3-4km, we had the weight of the joint with the reindeer, and was now below the tree line. The tracks were just better and better and the dogs gave a very good pace all the way down to Sr: michael. När jag väl passerat denna SISTA checkpoint kom en overklig känsla.. Detta är inte möjligt! Once I crossed this final checkpoint, a surreal feeling .. This is not possible! Att som förstagångskörare lyckas så bra som vi gjort! The first time the fragile success as well as we have! Sista biten var en fröjd.. The last piece was a joy .. men också sorglig.. but also sad .. Nu är det SLUT! Now is the END! Ett års arbete och träning hade nått sin kulm. One year of work and training had peaked. Vi fixade det uppsatta målet! We got the target!

ATT KOMMA I MÅL! TO COME IN!

Det gjorde ju inte saken sämre att jag som första svensk vunnit klassen. It did not matter less to me as the first Swede won the class.

Bakomvarande spannen hade inte som jag först trott försökt jaga ikapp mig. Pierre-Antoine Heritier bröt vid Lillhärdal. Behind the present team was not as I first thought tried to catch up chasing me. Pierre-Antoine Heritier broke at Lillhärdal. Cathrine Mathis och Pascal Rebord tog 8h vila vid checkpoint Lövnäsvallen. Cathrine Mathis and Pascal Rebord took 8h rest at the checkpoint Lövnäs Vallen.

Men.. But .. Inte att förglömma! Not to mention! Det krävs mer än bara sin egen insats för att nå ett sådant mål! It takes more than just their own effort to reach such a goal! Jag vill framföra ett VARMT och ÖDMJUKT TACK till följande som hjälpt och stöttat denna satsning. I extend a warm and humble THANK YOU to the following who helped and supported this effort.

Nisse och Annika ( Kennel Nordviken ) Nisse and Annika (Kennel North Bay)

Karsten och Eveline ( Kennel Vargevass ) Karsten and Eveline (Kennel Wolf Vass)

Peter Edelbrock ( Huskyvallen ) Peter Edelbrock (Husky Vallen)

Niklas ( Danler ) Niklas (Danlas)

Handler Sergei Göhl Handler Sergei Gohl

 

Sponsorer: Sponsors:

Eken Textil Eken Textile

Nordic Moving Nordic Moving

Fiskar´ni Strömsund Fiskar'ni Strömsund

Spannet: Moonrun´s Sitka ( Lead ), Fenrisulven´s Faste ( Lead ), Lara-Kee´s Chataninka "Chatter" Point, Sibersongs Kamots, Moonrun´s Discovery, Nordvikens Kutter, Nordvikens Tuff, Asar av Vargevass, Chumm av Vargevass, Secondwinds Nahanni. Span: Moonrun's Sitka (Lead), Fenrisulven's Faste (Lead), Lara-Kee's Chataninka "chat" Point, Sibersongs Kamots, Moonrun's Discovery, North Bay cutter, North Bay Tuff, ridges of Varg Vass, Chumm of Varg Vass , Second Winds Nahanni.

Moonrun´s Tanana bröt efter ca 65km, Moonrun´s Challenger bröt efter ca 260km. Moonrun's Tanana broke after about 65km, Moonrun's Challenger broke after about 260km.

Resultat PD2009, 300 Nome style 12-dogs, group A Results PD2009, 300 Nome style 12-dogs, group A

1 1

Richard Ryderstedt Richard Ryder Manor

Sweden Sweden

SH SH

31:14:40 31:14:40

2 2

Cathrine Mathis Catherine Mathis

France France

SH SH

39:17:30 39:17:30

3 3

Pascal Rebord Pascal Rebord

Switzerland Switzerland

SH SH

39:17:30 39:17:30

NAF NAF

Manfred Witschel Manfred Witschel

Germany Germany

SH SH

NAF NAF

NAF NAF

Pierre-Antoine Heritier Pierre-Antoine Heritier

Switzerland Switzerland

SH SH

NAF NAF

NAF NAF

Birgitta Sandin Birgitta Sandin

Sweden Sweden

SH SH

NAF NAF

Jag vill även tacka alla nära och kära vänner som supportat oss i denna satsning! I also want to thank everyone close and dear friends who support us in this effort!

ETT STORT TACK TILL ER ALLA! Many thanks to you all!

Bildgalleri Photo gallery